Hej igen, nu är jag på fötter igen!
och jag måste bara dela med mig av något alldeles fantastiskt som hände på jobbet idag.
Som jag tidigare berättat jobbar jag även på en elbutik. Den har funnits sedan 1920-talet. Dess källare är helt enorm, nästan som en labyrint. Jag skulle springa ner där för att leta reda på en lampa till en kund. Jag sökte i alla gångar och när jag hittat den och skulle springa tillbaka så ser jag ett hål i väggen som jag inte upptäckt förut.
Jag fick en förnimmelse och stoppade in armen i hålet för att känna efter om där fanns något. Mina fingrar fick fatt på något litet. En plåtburk!
Den var lätt, men när jag skakade på den lät det som att något rörde sig där i. Den var omöjlig att öppna med handkraft så jag tog upp den till mina kollegor. Lena bände upp den med en skruvmejsel..
och precis som jag hade anat så låg där i en skatt!
Brev från tidigare ägare av butiken. Första brevet var skrivet 1934. Det stod allt ifrån vad som hände i butiken till vad som hände ute i världen. Både första och andra världskriget hann sluta och börja. Det visade sig att flera personer precis som jag hittat burken i väggen och bett nästa läsare att lägga i ett nytt brev och återigen ställa tillbaka i hålet.
Brännvin och bensin är återkommande jämförelser i nästan alla brev.
1950 skrevs det sista brevet. Då hade kriget i Korea precis utbrutit bensinen kostade 76 öre litern och brännvinet 13 kronor.
”Agneta? har semester och Berggren har brutit ett revben så de pimplar öl nu i godan ro” Haha!
Förstår ni min lycka?
Jag kände mig som Amélie från Monmartre när hon finner plåtasken i väggen i sitt badrum. Endast upptäckaren av Tutankhamuns grav kan ha varit lyckligare över sitt fynd!