Logotyp

kackel i grönsakslandet

.
.

DSC_4707_kopia DSC_4709_kopia

I våras flyttade som sagt ett gäng hönor in här hos oss på gården.
Jag valde rasen Brahma som är stor och lugn. Jag tänkte och övervägde jättenoga innan jag bestämde mig. Med både hund och katter så ville jag ha en stor ras som ingen ger sig på i första taget. Jag kunde inte valt bättre!

Efter en tids letande efter de perfekta hönorna åkte jag till min hembygds trakter och hämtade upp tre bruna damer, eller guldsvartbandade som det egentligen heter. De fick namnen Agda, Beata och Vera. Agda är högsta hönset och är mest sällskaplig av de alla.

Jag hade tidigt bestämt mig för att vi inte skulle ha en tupp. Men hux flux så bara var han där, i en annons på facebook, och jag blev störtförälskad. Vi åkte till en Öländsk by för att hämta hem honom. Han hette Lill-Pipen och hade blivit utmobbad av några lite yngre tuppar, trots att han var störst och vackrast. Kanske hade det med namnet att göra, en sådan stilig herre behövde såklart ett stiligt namn och döptes därmed om till Assar.
I ett värprede där på Öland låg en så vacker liten grå höna. Även där var det kärlek vid första ögonkastet och uppfödaren tyckte att det var självklart att hon skulle få följa med mig och Assar hem. Jisses så glad jag var. Den där lilla grå har kommit att bli min bästa värphöna. Hon fick namnet Hedvig, en bestämd dam som gärna ruvar i tid och otid. Till våren ska hon få kycklingar har jag tänkt.

och det är historien om min lilla hönsfamilj. Fråga gärna om ni undrar något!
.
.


Publicerat i Hemma hos mig, Om tassar & nosar med taggarna , , , , , . | 11 kommentarer

11 kommentarer till “kackel i grönsakslandet”

  1. karoline skriver:

    UNDERBARA! jag älskar höns!!!! nu vill jag komma och hälsa på dig ännu mer!
    Jag är uppväxt med massa höns och dom har verkligen personlighet. Vi hade också en agda, hon var inte vit och inte brun heller. utan grå. och mobbad. de andra höns-bitcharna plockade av henne fjädrarna så hon var helt kal. Då lärde hon sig flyga och lämnade gänget. Flög över hönsgåden varje kväll innan som skulle in och sova. så hon fick bo med oss istället och bli en del av människo-flocken. i en låda på farstubron fick hon sova, sen var hon inne i huset och med på allt vi gjorde. hade en egen stol med en bajs-tidning under där hon satt vid middagar och fika.

  2. lovisa skriver:

    åh, hedvig, bästa djurnamnet! mvh, harry potter o c/o

  3. Johanna skriver:

    Så fina! Jag ska också ha höns någon gång i framtiden ahr jag tänkt =)

  4. Frida skriver:

    Jag vill så gärna också ha höns, men jag vet inte hur jag ska hinna allt när vi nu ska ha smått igen! Eller, det kanske är läge att testa nästa sommar när man ändå är hemma?

  5. Pyrola skriver:

    Åh höns <3 Jag har "mina" nio Blommehöns och två Dvärgkochins på jobbet som jag älskar högt. Speciellt Polly, den tamaste av Blommerna som hänger efter mig som en liten hund när jag är ute och pysslar på gården ^^.

  6. Madeleine skriver:

    Åh höns. De är så fina, så himla fina. Jag vill så gärna ha en hel hög. Hur är Brahmanerna när det kommer till barn (om de stött på några det vill säga?). Och vad äter de? Jag minns från min fasters höns att de plockade sönder trädgårdslandet, gör dina det med? Har hur många frågor som helst, hoppas du kan svara. :)

  7. Casa Annika skriver:

    Höns ska jag ha när jag flyttar till Sverige! Läääängtar! Genom jobbet har jag gått på en del hönsmarknader och hönsutställningar. Häpnadsv’äckande så många olika sorter det finns!

  8. Vilken fin historia :)
    Intressant att veta mer om olika raser också!
    Har just flyttat tillbaka till Hälsingland och drömmer om eget hus, trädgård och höns :)

  9. simone skriver:

    Vad mysigt med egna höns!

Lämna ett svar till Becka [fotoblogg]

Web Analytics